Det var bra tag sedan vi bestämde oss för att ta en semester i den uppåtgående solens namn. När jag tittar igenom mailen för att hitta flygbiljetterna, ser jag att vi bokade dem redan i Juli förra året – nåja, tiden går fort och nu sitter vi här i Kobe, mätta och belåtna efter en riktigt onyttig frukost.
Det finns mycket att älska i det här landet, men passkontrollen tillhör definitivt inte någon av höjdpunkterna. Trots den robusta effektiviteten som det japanska samhället är uppbyggt kring, lyckades inte kontrollen av oss immigranter vara i närheten av något sådant. Jag tror att vi stod över en timme i kö för att få visa våra pass och immigrationspapper.
Får vi komma in i landet snart?
Väl ute i Osaka flygplats, började jakten efter mat, tågbiljetter för Japan Rail och inlämning av väskor som skulle skickas till Yuko’s moster i Tokyo. Efter någon timme på flygplatsen satte vi oss i en ”high-speed ferry” som tog oss över bukten till Kobe, vår destination. Det var skönt att sova på båten (vi hade bara sovit i tre timmar på flyget) och det tog inte lång tid innan vi var framme – nu väntade bara en taxiresa innan vi var framme vid hotellet.
Efter att ha checkat in och installerat oss tog vi en sväng i närområdet. Direkt slår det mig hur rent det är överallt; det finns inget skräp, inga fimpar, inget hundbajs någonstans – stor skillnad från Stockholm! Jag blir även djupt imponerad över den kulturella artigheten som lyser igenom varje individ. Vi blir välkomnade in i varje butik, all servicepersonal ler och bugar och de ”vanliga” människorna är också oerhört hövliga och omtänksamma.
A room with a view…
Vårt hotellrum ligger på 33:e våningen och erbjuder en fantastisk utsikt över stora delar av staden. Rakt nedanför oss ligger Kobe tågstation och långt borta syns havet.
Toaletten kräver ett helt eget stycke; här hittar jag en toalettstol med mängder av knappar och reglage. Så fort jag sätter mig på sitsen, börjar det porla vatten ned i skålen; detta är för att inte andra ska höra vad jag uträttar för behov. Sitsen är dessutom tempererad och erbjuder en varm, skön upplevelse – det är en fröjd att gå på toaletten i Japan!
På kvällen är jag sugen på att ta en öl och som tur är har vi varit och handlat lite förnödenheter tidigare under dagen. När jag ska öppna ölen slås jag återigen av hur mycket intelligens det ligger bakom varje liten sak i vardagslivet. Svenska aluminiumburkar är ju alltid lite knepiga att öppna eftersom ”flärpen” som öppnar själva burken alltid ligger an själva locket. Japanerna har en smart lösning på det hela; under toppen av flärpen är nämligen locket nedtryckt en smula, precis tillräckligt för att fingret enklare ska komma åt och öppna.
De första dagarna lämnar mig förbluffad och lite kär i landet; här finns allt jag behöver, allt är överkomligt prissatt och människorna välkomnande är oslagbart. Det blir många fler besök till den uppåtgående solens land!
1 Pingback